januari 31, 2008 vid 8:36 e m (Tro & kyrka)
Tags: trädgård, Vasakyrkan
Den här veckan kändes lite dryg med tre kvällssammanträden. I morse kändes det förfärligt drygt med mötet i kväll. Men efter träningen så kände jag att det nog skulle bli skönt att komma tidigt till kyrkan, sitta ensam i kyrksalen och tända ljus. Stillhet. Längtan. Jo, jo, jag glömde bara att det (nästan) aldrig är tomt i Vasakyrkan. Kyrksalen var upptagen. Det blev soffa i ungdomsvåningen i stället. Några övade lovsång i andaktsrummet intill. Inte fy skam det heller. Och mötet var bra, alla i sektionen var med i kväll. Idéer och engagemang finns. Det känns också väldigt bra med Sofia i rollen som barnkonsulent.
Väl hemma ligger senaste numret av Allt om trädgård på köksbordet. Bonus.
1 kommentar
januari 28, 2008 vid 9:20 e m (Okategoriserade)
Tags: barnen
Tid att blogga – hur får man det? Ja, kära C, har du någon gång tänkt tanken ”vad gjorde jag av min tid innan kidsen kom?” Man tager alltså några barn, sen lägger man till 20 års planerande, trixande, organiserande och praktisk övning av simultankapaciteten. Sen drar man ifrån barnen. Och se där – tid att spela på.
Fast tid är något märkligt. Jag känner mig sällan hemma med den. Den uppför sig konstigt . 10 år framåt verkar avlägset, men tio år bakåt i tiden är ganska nyss. C S Lewis har skrivit om fenomenet och hävdar att det är så för att vi egentligen är skapta för evigheten. Jag tror han har en poäng där.
För övrigt har jag idag kört grejor åt M som flyttar ut. Igen. På riktigt. Lägenheten var fin och hon och A var förståss glada.
Kommentera
januari 25, 2008 vid 7:43 e m (Familj)
Tags: NFU, samtal, vännen
En vecka med många dar på resande fot. Tisdag och onsdag i Stockholm på fortbildning för NFU-handledare med besök av förgrundsgestalten Christian Schwartz. Han motsvarade inte precis min föreställning om en tysk akademiker. Inte fyrkantig eller torr och tråkig. Systematisk, jovisst, men verkligen inte på ett begränsande sätt. Han verkar vara ungefär som han pratade; utan märkbara uppehåll mellan orden överhuvudtaget.
På onsdag kväll tog jag in hos vännen L i Uppsala. Tillbringade kvällen vid hennes köksbord och tiden bara försvann så där som den gör när man har goda samtal.
Torsdagens samling på Johannelund, med Centrum för Utveckling var bra även om det ibland känns lite frustrerande att vår agenda växer på det sätt som den gör. Den är med andra ord mer omfattande än de resurser vi kan se att vi förfogar över.
När jag lagom mör anlände till Arlanda vid sjusnåret var det bara för att upptäcka att mitt plan skulle bli drygt två timmar försenat. Inte precis det besked man drömmer om då. Tiden kunde dock fördrivas med en rafflande handbollsmatch. Men hemkomsten blev väldigt sen.
Kontentan av alltsammans blir: borta bra, men hemma bäst.
1 kommentar
januari 20, 2008 vid 7:04 e m (Tro & kyrka)
Dagens familjegudstjänst hade rubriken ”Gud finns i hela världen” och innehöll både besök av BIAL-dockan Haki, live, och bilder och berättelser från Malawi som Annica Ovander stod för. Men också ett inslag på film, en hälsning från Berra i New York. Berra var Vasakyrkans egen nyfikna och lite kaxiga apdocka innan han flyttade med ”matte” Kristina till USA. Det roligaste med filmen, som var rolig i sig, var nog reaktionen bland gudstjänstdeltagarna. Det slog mig att många av barnen som var med idag inte alls hade nån koppling till Berra. Det var mer än 1,5 år sedan han var med sist, och det är lång tid i ett litet barns liv. Men bland oss vuxna hördes ett förväntansfullt sorl så snart vi fick veta vad som väntade. Tänk så fascinerande att en handdocka kan väcka sådana känslor! Är vi månne en bit på väg mot att bli som barn då?
1 kommentar
januari 17, 2008 vid 8:58 e m (Okategoriserade)
Nej, inte riktigt så plötsligt. Men efter lite grunnande. Facebook har nog sina poänger. Men att testa kunskaper om kändisar och kasta kossor på andra var inte riktigt min grej. Jag vill hellre skriva. De gamla författardrömmarna har jag lagt på hyllan, men det här ser jag också som ett slags skapande. Så vad ska det handla om? Livet, glädjen, vardagen, tron och kärleken. Lite bekymmer och våndor följer nog också med. Trädgård och blommor går inte att komma förbi. Kanske nåt boktips. Om inte annat kan det bli nåt för vännen K att läsa under ensamma hemmadagar.
Den här dagen har blivit riktigt innehållsrik: efter fyra månaders strul, tre transportskadade leveranser och en felaktig dito är äntligen vår nya sänggavel och bäddmadrass på plats i sovrummet. Detta faktum gav en sådan energikick att jag tillverkat en väggvepa som nu förgyller utsikten från sagda säng. Dessutom denna historiska blogg. Inte undra på att tröttheten börjar komma smygande.
1 kommentar
