Sols Blogg

Jodå, jag glömde helt bort detta med sommartid. Efter att ha tagit mig ut i vad jag trodde vara arla morgonstund, insåg jag att jag gjort en miss. Det var när jag passerat Mariakyrkan vars klockor ringde till gudstjänst redan klockan nio i morse. Märklig tid tänkte jag. Ett tag… Sedan gick det upp för mig hur det låg till. Varefter jag insåg att vi nu skulle missa vår egen gudstjänst idag.

På eftermiddagen blev det biltvätt eftersom vi fått tid på verkstaden i morgon. Omlackning efter påkörningen i december. Sedan kom A på mat- och internetvisit. Vi åt bland annat en väldigt god chokladglass. Glassmaskinen är verkligen ingen dammsamlare hos oss.

Märkliga saker kan hända en vanlig onsdag.

Ett arbetssamtal: ”Hej, jag heter xx och jag skulle gärna vilja bli biträdande medarbetare.” Fram tonar konturerna av en av dessa fantastiska människor som vid sidan av vad de gör för att försörja sig drivs av en längtan att fördjupa sig i bibelordet och ge det vidare. Och här handlade det inte bara om lite vanliga bibelstudier. Nej då, den här killen har jobbat med egna översättningar från grekiska till ett antal av nya testamentets böcker. Jag hoppas verkligen att han ska få komma till sin rätt i våra sammanhang.

Och så ett pling i e-posten: ”Hej kommer du ihåg mig, L från gymnasiet?” Jo, jag kom ihåg. Jag har tänkt på henne allt emellanåt. Undrat hur det gick. Hon blev mormon, något oväntat. Det kändes inte roligt minns jag. Jag vet ännu inte mycket om hennes liv nu, bara att hon lämnat mormonkyrkan, bor i sin hemby och är kyrkvärd.  Jag tror hon har en del att berätta. Jag  fascineras också av att hon lagt ner möda på att finna mig. Det var inte så lång tid vi spenderade tillsammans trots allt.

När jag intar datasalen klockan sju på morgonen så undrar jag givetvis – var det värt det? Gårdagens nöjen mot dagens möda? När det dessutom slutade med ett svidande nederlag. Jag hoppas min redovisning kommer att gå bättre.

Återigen spännande samtal och reflektioner kring pastoralteologi. Jag upplever att jag fått med mig så mycket från den här kursen.

Gårdagen toppades dessutom av av en spännande hockeymatch där Modo äntligen lyckades besegra Timrå. M och jag gick till stan för att se den. Redan ikväll är det dags för nästa match. Ikväll blir vi fler som tar oss till stan. Fast vi kommer inte att kunna sitta vid samma bord eftersom de de istället tänker se HV-Skellefteå.

I förmiddags var det dags. Otäckt värre. Innan i alla fall. För det gick bra på alla sätt. Trevlig tandläkare som berättade för mig om vad han gjorde. (I stället för att prata med sköterskan om fjällresan, handbollsmatchen eller senaste bjudningsdansen). Och det onda var bara en tandhals som av någon anledning blivit extra känslig. Välkommen tillbaka om två år. Billigare än senast blev det också, trots att det var sju år sedan.

Återigen så leder det mig till att reflektera över privat vård kontra landstingets. Jag vill att alla ska ha lika chans till vård. Bra vård. Varför är det då så svårt att få det här bemötandet i den allmänna vården? En av de jobbiga bitarna med att gå till folktandvården t.ex. är att ständigt möta tandläkare. Och likadant är det när jag går till vårdcentralen. Att alltid måsta börja om från noll är så drygt. Särskilt när det faktiskt också handlar om att ha förtroende för den man möter. Visst fattar jag att min nya tandläkare är trevlig för att jag ska komma tillbaka. Visst finns vinstintresset med i bilden på så sätt. Men det är faktiskt oerhört mycket trevligare att bli bemött av någon som ser en och hör en.  

En gång i tiden var jag en mycket rädd person. Då gruvade jag mig ofta och mycket. Det där har Gud till största del lyckligtvis befriat mig ifrån. Det återstår dock ett par saker. Det ena är daggmaskar och andra närbesläktade slemmiga saker. Det andra är tandläkarbesök. Om jag påpekar att det inte riktigt är säsong för daggmaskar nu så förstår ni vartåt det lutar.

Jag har inte varit hos tandläkaren på mycket länge. Har skjutit det obehagliga framför mig. Men nu har det uppstått en situation då det med stor sannolikhet blir obehagligare att inte gå dit. Jag är i alla fall tacksam för att gruvarbetet inte behöver bli så långvarigt. I går kväll sökte jag tandläkarhemsidor och fann en där man kunde boka tid direkt på nätet. I morgon får jag komma. Tänk om det vore lika smidigt när man ska till vårdcentralen…