…och blomstren dö…

augusti 31, 2008 vid 7:50 e m (trädgård)

I sista minuten tog jag bilderna på en entré där det börjar likna trifidernas anfall. Krassen breder ut sig allt mer och mer. Eller bredde. I natt kommer frosten att sätta stopp för det. Klockan 21:00 var det endast fem grader ute. Dahliorna har jag draperat i såväl bubbelplast som fiberduk, så jag hoppas de ska klara sig. Men en räddningsinsats får räcka. Det blir nog mycket jobb med det.

 

 

 

En bild blir det också från odlingslotten. Det ser grönt och frodigt ut, men skenet bedrar lite. Det är fortfarande alltför magert. Men i år åtminstone hyfsat ogräsfritt. Och det är en sådan lyx att hämta potatis, morötter och sallad…

Kommentera

Vantar och kalsonger

augusti 28, 2008 vid 9:36 e m (Okategoriserade)

Yes, det var premiär för vantar i kväll. Såg UIK besegra Örebro med 3-0 och då krävdes det vantar. I alla fall på mig.

Kalsongerna är en helt annan story.  Då och då händer det att jag bevistar samlingar med en stor majoritet män. Så var det idag. Närmare bestämt var jag enda kvinnan i sällskapet. Trots det var det inte precis något stelt kostymklätt sammanträde. Vid det inledande fikat halkade samtalet in på ett ämne som jag fann för gott att inte ge mig in i. Kalsonger. Oklart hur det kom in på det spåret. Eftersom deltagande herrar kan känna sig rätt säkra på att få vara anonyma så ska jag återge delar av samtalet: Herr X berättar om om en kalsongkommentar som tydligen satt spår i honom. Vid en hotellvistelse så kom en betydligt yngre kille som anslutit till sällskapet under resans gång lite tidigt vid ett avtalet möte. Herr X var inte färdig utan helt enkelt väligt lättklädd, iförd endast kalsonger. Den yngre killen kliver in, tappar hakan och säger som första kommentar – med tydlig värdering i rösten: Men X!! Har du y-front!  Varpå herr Q i dagens sällskap med uppenbar överraskning uttalar: jaha, är det ute?

Kommentera

Augustiskymning

augusti 18, 2008 vid 7:40 e m (Okategoriserade)

Lördagen tillbringades hos familjen B. Verkligen roligt och bra att hinna träffas ordentligt igen. Efter en god middag blev det båttur till deras ö. Inspektion av dassbygge. Satt på altanen och pratade länge. Först när solen var på väg ned fick vi bråttom att komma iväg därifrån.

2 kommentarer

Med andra ord

augusti 15, 2008 vid 1:31 e m (Okategoriserade)

Om jag hade skrivit en bok om det jag skrev igår så hade jag också kanske till slut lyckats formulera det på samma koncisa sätt : ”Genom mötet med Jesus blir vi omvända till vår egen verklighet. Vi blir subjekt i våra egna liv, myndigförklarade subjekt.”

Runar Eldebo, Tillbaka till Jesus, Libris

Kommentera

Om det svåra

augusti 14, 2008 vid 7:04 f m (Tro & kyrka)

Ibland ger bibelläsningen många tankar. Idag måste jag skriva av mig några av dem. I dagens text mötte jag två personer som jag tycker kan lära oss mycket om förhållningssätt till sånt som kan drabba oss i livet.

Jairos, var dotter är dödssjuk. En kvinna som varit sjuk i tolv år. Bland de värsta mardrömmarna för oss människor. Att vara nära att förlora ett barn. Att vara kroniskt sjuk utan hopp om bot

Men ingen av dem vill ge upp. Ingen av dem vill nöja sig med att vara offer för omständigheterna. Alltså gör de vad de kan för att få hjälp. De söker sig till Jesus för att få hjälp.

För både blir det steget till en början något av ett bakslag, något skrämmande.

Kvinnan måste komma fram till Jesus och medge att det var hon som rörde vid honom, utan att veta vad han kommer att tycka om det. Kanske kommer han att bli arg för vad hon gjorde utan att fråga om lov?

Jairos får veta att hans dotter redan dött, att hans jakt på Jesus nu lett till att han inte ens var närvarande när hon dog. Och nu är hoppet ute.

Men kvinnan får bekräftelse av Jesus, och ett kvitto på att hon är helad. Och Jesus går med hem till Jairos trots att det är ”för sent”. Flickan får livet tillbaka.

Det här är inte postmodern visualisera- positivt -mentalitet. Inget ”det hänger bara på dig själv” program. I deras agerande blir det väldigt tydligt att de behöver den andre, någon utanför sin egen kraft. Den andre som är Guds son, räddaren och befriaren. Men det är också tydligt att de inte är beredda att se på sig själva som fångar i ett obetvingligt öde.

 

Osökt för det mina tankar till människor som finns i mitt hjärta. Jag undrar över hur de kommer att hantera svårigheterna i sitt liv. Släppa taget och låta det onda driva dem dit det vill? Kommer de att våga ställa de svåra och smärtsamma frågorna om vad de egentligen vill, och vad som är värt något till sig själva? Kommer de att att förstå att det modigaste man kan göra är att inte ensam uthärda utan att söka den hjälp man kan få?

 

2 kommentarer

Back in business

augusti 10, 2008 vid 7:50 e m (Familj)

Just idag tror jag den businessen handlar om taxi- och resturangverksamhet. Vid middagsdags kändes det som om jag skulle behövt mer simultankapacitet. E ska ha en meny pga sin specialkost. Det är ok för hon fixar det mesta själv. Men just idag innebar det ändå ytterligare en rätt på grillen. N ska ha sin veg. kost, rätt tre på grillen. Några timmar innan middag ringde M och meddelade att A också kommer till middagen. Ok, han får ta min matsäckskyckling. 45 minuter innan det var hämtning vid busstationen ringer ytterligare en dotter som vill ha hämtning vid flyget något senare. Nu fanns ingen mer kyckling att spela på. Förresten visste vi inte om hon skulle komma till oss eller om hon ville direkt hem. Hon ville äta. J fick proviantera på vägen och en timme efter att vi andra ätit var det dags för middag nr 2. 

Just nu är J på turné runt stan för att återbörda dem alla på respektive adresser. Det är roligt att ha dem alla samlade runt bordet, roligt med prat och skratt, att dela tankar och funderingar. Det känns bra att vara en familj.

Det kändes också bra att vara tillbaka i den Guds familj som kallas Vasakyrkan. Gott att vara på gudstjänst och möta vänner. Gott att känna att jag hör hemma någonstans. Låt vara att hemma kan variera. Men just nu är det här.

Kommentera

Sista kvällen

augusti 6, 2008 vid 8:55 e m (Okategoriserade)

Fortare än man fattar är den långa ledigheten slut. I morgon åker vi hem. Egentligen skulle jag vilja hoppa över morgondagen. Det är så sorgligt att snabbt och effektivt städa undan allt som man under ett antal sommarveckor placerat ut. Det är så slutgiltigt på något sätt. Även om vi snart kommer tillbaka för en stughelg så ”bor” vi inte här på samma sätt. Sen är det inte så kul att städa och tömma kylen heller. Vi ska förhoppningsvis också hinna klippa gräs och tvätta. Hur man än vrider och vänder på det så blir sista dagen alltid sådan. Det är bara att inse det.

Men det är inte utan att jag saknar min odling hemmavid också. Idag fick jag också en inbjudan från M till lunch på fredag. Så det finns ett och annat att se fram emot därhemma.

Kommentera

Äntligen!

augusti 4, 2008 vid 4:23 e m (trädgård)
Tags:

Semesterns första (och sannolikt även sista) handelsträdgårdsbesök. Hittade en ljuvlig ljusgul ros (Thahitian Moon) som jag aldrig sett förr. Den behövde jag förståss… Idag har jag planterat den och ett par nävor som också slank med. Har även flyttat om några dagliljor som jag hoppas ska få bättre plats i min stora rabatt än där de stod tidigare. Det är dock vemod i luften. Svalt trots sol. Men desto bättre för det nyplanterade får jag trösta mig med.

1 kommentar