ad utrumque paratus

När jag gick  på gymnasiet hade jag dille på citat, även latiska sådana. Ovanstående upptäckte jag dock inte då, utan långt senare vid ett besök i Lund. Det är Lunds Universitets valspråk och betyder ”beredd på bådadera”.  En ädel konst att odla. Välbehövlig så som livet ter sig.
Den här helgen har sommaren fullkomligt överfallit oss. Vi har svettats och bränt oss i stugan. Njutit av den ljumma ljusa kvällen.
 Men mitt i det underbara är smärtan påtaglig. Den avvisade kärleken. Ångestens grymhet. Det verkligt svåra förstärker den vanliga närvaron av livets förgänglighet. Prydnadsapeln har dött. Flädern har frusit ner. Någon har trampat i mina nysådda bäddar i odlingslotten. Det känns oöverkomligt.  Plötsligt vill jag kasta in handduken.  Jag ser bara det misslyckade, det som dött och gått sönder.  Fast nej, det är inget alternativ. Det måste gå att leva med både ljus och skugga.

Efter stormen

änglatrumpet

Hade tänkt att jag skulle kunna lägga ut några inspirerande bilder från trädgården.  Den här tillhör knappast den kategorin. Men jag sympatiserar med änglatrumpeten. Förstår hur den känner sig. Dessutom kanske jag kan återkomma med hur den ser ut i augusti, i förvissning om att spåren av stormen då inte är lika märkbara.

Om man inte orkar

Egentligen är saker och ting bättre nu än bara för en kort tid sedan. Jag måste inte in i den arbetssituation jag inte vill ha. A kämpar på. Mitt tredje cellprov var ok.  Ändå känner jag mig helt tom inuti mellan varven. Egentligen känns det som bäst när jag är i gång fysiskt och kan se ett direkt resultat av det jag gör. Tack och lov för odlingslotten och grävandet. 
Men jag funderar en del på vad man gör om man inte orkar? Livet och omständigheterna går ju inte att stänga av.

Dags för konferens

I mogon bitti åker jag till Skellefteå på EFS årskonferens. Känner mig lite spänd inför distriktets årsmöte och de samtal som säkerligen kommer att bli runt ekonomin. Det är ju viktiga samtal som måste föras. Frågan är vad de kommer att resultera i. Jag är ju i alla högsta grad personligen berörd oavsett vad som händer. Sen hoppas jag förståss att det ska bli goda möten, både Gudsmöten och möten mellan människor.

bloggebb

Just nu så känns det som att det är miljoner som händer och det finns inte riktigt tid för så mycket skrivande. Det är mycket grävande och donande i landet. I och jag har hämtat gödsel där C rider. Hoppas det ska bli bra. Har också lagt markväv och täckbark på en del a odlingslotten. Ska fotodokumentera nån gång när jag känner att jag hinner med.  Kvällarna i veckan som komemr är inbokade och sen är det årskonferens torsdag till söndag.

Vi håller ut i tro och bön…

Nu är jag så otroligt glad över att vi hållit ut med våra morgonböner hela långa läsåret. http://solsblogg.wordpress.com/2008/09/  Inte för att det känts som nåt offer att vara där varje morgon när jag väl vant mig vid tiden. Nu känns det inte ens märkvärdigt tidigt. Nej, men just detta att vår bön om att bli fler har förblivit obesvarad har känts lite tungt. Vi trodde nåt annat. Hoppades nåt annat.  Men nu! Nu har vi varit tre i flera dagar. Om jag inte varit borta i fredags hade vi varit fyra då!  En smygande bönerevolution i Vasakyrkan…

Alternativet du aldrig lär se

Under kvällens aktiviteter såg jag framför mig ett av dessa facebook-quiz – fast riktigt vad det här skulle testa vet jag inte.
Däremot skulle en fråga lyda så här: ”Det är semifinal i hockey-VM. Sverige möter Tjeckien. Vad gör du?”
a) Sitter naturligtvis klistrad vid TV:n och följer matchen intensivt
b) Pysslar med dina små blomplantor och sår fröer i stället
Och så alternativet ni aldrig lär se i något test ever:
c) Sitter naturligtvis klistrad vid TV:n och följer matchen intensivt under perioderna. Men under pauserna rusar du upp för att lika intensivt pyssla med dina små blomplantor och så fröer.

Kanske skulle det indikera att jag har svårt med ”antingen eller”. Jag är mer av ”både och”.

Det var en gång…

en lekstuga. Vi eldade inte på sista april. Då besökte vi vännerna M&S i Gullänget. På första maj städade och solade vi. Sommarvarmt bland snödrivorna i stugan. Men den 2:a maj föll de sista resterna av lekstugan och brann sedan vackert hela kvällen. Det kändes bara skönt att bränna upp den och en hel del annat skrot som lagrats i stugans omgivningar. Tänk om det vore lika enkelt att göra sig av med det där gamla skrotet man samlar på inombords också.eld