Sols Blogg

Just another WordPress.com weblog

Vad ska vi hitta på? juni 21, 2017

Filed under: Familj,Okategoriserade — senitha @ 8:47 e m

En gång för väldigt länge sedan, och faktiskt under en kort period för sex år sedan, minns jag att vi kunde ställa oss frågan: ”vad ska vi hitta på till helgen?”  För att inte tala om varianten ”vad ska vi göra på midsommar/jul/påsk?”

Jag tänker naturligtvis på det här just för att det snart är midsommar och jag jobbar. Precis som förra året och året innan dess och dessförinnan och nästa år. Vilket gäller de flesta andra storhelger också.

Det är inte själva arbetet som jag ibland stör mig på. Jag tycker om mitt arbete.                Nej, det som ibland känns jobbigt är att livet är så otroligt uppstyrt. Att tanken ”vad ska vi göra..” känns helt främmande och orealistisk.

Eftersom de hellediga helgerna är så få, en av fyra, är också de i regel planerade långt i förväg. Planera dem inte då, kanske någon tänker. Men gjorde jag inte det så skulle jag aldrig kunna träffa barn och barnbarn.

Men nu är det snart semester. Och har vi tur går det så bra att lägga tak att vi rent av hinner undra vad vi ska hitta på…

IMG_0068

 

 

 

 

 

Möte i skogen juni 8, 2017

Filed under: Okategoriserade — senitha @ 6:05 e m

Efter en halv dags regnande och en hel dags färgskrapande så kände jag att det var dags för nåt annat. Jag bestämde mig för en promenad, som snart tog karaktären av skogspromenad.

I närheten finns ett område glesvuxen skog, med mycket mossa och stora stenar. Oftast är det höst när jag går där. Färgerna är dova. Men nu var det annorlunda. Ur mossan stack det upp mängder med skogstjärnor och violer.

IMG_7637

Sen kom jag på att jag skulle leta upp resterna av ett gammalt torp som jag besökt nån gång tidigare. Undrar vilka som levt där? Kanske mina anfäder? Måste ta reda på var i Sörböle de bodde.

IMG_7638

Därifrån gick det en stig i en riktning jag inte gått tidigare. Började följa den.  Men efter ett tag stod det klart att den nog mest frekventerades av några som var annorlunda skodda än jag.

IMG_7642

Plötsligt klev jag rakt in i någons sovrum (tursamt nog var vederbörande inte hemma)

IMG_7641

Det rådde inget tvivel om att här huserade skogens konung i 32 rum och kök. Eller kanske snarare 32 sovrum med kombinerad toa. Det förklarade att stigarna jag följde plötsligt slutade i tillsynes ingenting. De tätaste gransnår fungerade som draperier i detta älgarnas eldorado. Eftersom det hade regnat i ganska många timmar blev det ganska blött att tränga sig genom buskagen. Men sen jag forcerat några trånga passager så spelade det liksom ingen roll längre. Det kippade redan i stövlarna av vattnet som runnit ner där, och byxorna var genomsura.

IMG_7643

Så småningom glesnade skogen igen och jag hamnade på gränsen till ett hygge. Efter tag ha följt det en bit så knakade det till rejält, och ungefär 30 meter ifrån mig passerar en älgko med två små kalvar. Så fina!

Mamma älg och jag valde att ta varsin riktning. Säkrast så! Men vilken höjdpunkt på den promenaden.

Sen gick jag hem och tömde vattnet ur stövlarna.

IMG_7645

 

En dag i solen juni 7, 2017

Filed under: Okategoriserade — senitha @ 9:58 e m

Äntligen sol och värme! Jag har njutit i fulla drag idag. Vissa kanske inte skulle betrakta det jag gör som ledighet, men jag tycker det är avkopplande. Jag har klippt, grävt, rensat, planterat, gödslat, burit vatten, burit ris och annat. Och avslutningsvis blev det lite påbörjad soffrenovering.

Mitt i allt det härliga finns också oro. Mycket i trädgården verkar ha tagit skada av den märkliga våren.

Många jordgubbsplantor har dött. Ganska stora partier av vinbärsbuskarna ser också väldigt risiga ut. Men värst är att det största äppelträdet ser så illa ut. Tidigare i vår var det fullt av svällande knoppar, men nu verkar de inte vilja slå ut. Jag vet inte om det är upprepad frost som ställt till det, eller om den långvariga tjälen gjort att det mer eller mindre torkar bort. Har kånkat 50 liter vatten till det idag för att i alla fall göra någonting. Men det ser tyvärr inte ut att förändra så mycket.

 

 

 

 

Helhjärtat vill jag leva… maj 28, 2017

Filed under: Okategoriserade — senitha @ 7:39 e m

Men jag klarar inte av det. Nu är det dags för det kluvna hjärtats högsäsong.

Jag tar emot varje möjlighet att tillbringa tid i stugan som en gåva. Och samtidigt har jag dåligt samvete för att livet här hemma i så stor utsträckning går mig förbi. Egentligen är min vision av livet att finnas i ett sammanhang där jag delar det mesta med de människor jag vill finnas till för. Men nu fungerar det inte så för mig. Inte i praktiken. Det skaver.
inte för att någon lägger på mig några förväntningar eller krav, utan det handlar helt och hållet om att jag inte lever upp till min egen bild av hur jag vill leva.

Dessutom finns jag inte riktigt inne i ett sammanhang i stugan heller. Tiden vi tillbringar där räcker trots allt inte till för alla de människor vi skulle önska. Eller de sammanhang vi vill höra till. Jag ser på bilder, läser och drömmer, men när vi kommer dit finns sällan utrymme för det jag drömmer om.

Den här kluvenheten har blivit värre med åren. Eller snarare förmågan att förhålla sig till den. Jag tror också kärleken till min plats på jorden djupnat, vilket så klart påverkar det hela.  Idag kändes det som om vi skulle vara borta i evigheter, när vi i själva verket återvänder om en vecka.


Bilden är lånad från Tidlösa Ting, Bredbyn

 

Klädångest maj 18, 2017

Filed under: Okategoriserade — senitha @ 7:34 e m

Inte den där sorten som handlar om vad jag ska ha på mig i morgon. Visst kan jag som många andra stå och sucka över att inget av det som finns i garderoben tycks passa. Men inte så till den grad att det blir ett problem.

Däremot tycker jag att det är ett problem att veta vad som överhuvudtaget är ok att klä sig i.

Först läser jag en artikel om vilken miljöbov bomull är. Satsa hellre på återvunnen polyester. Då kommer alla returflaskor till sin rätt.

Fast sedan läser jag nästa artikel om att inte bara fleece, utan alla kläder med syntetmaterial i släpper små mikropartiklar av plast som förorenar våra vatten och hamnar i våra djur, och i förlängningen även i våra kroppar.

Men bambu då? Det nya stjärnskottet bland materialen. Bluff och båg läser jag i en tredje artikel. Bambun i sig är ok, men sen behandlas den med så mycket kemikalier att det blir lika illa som syntetmaterial.

Lin? Verkar hyfsat ok, men hur stort är det utbudet? Och jag har lite svårt att tänka mig träningskläder i lin. Eller ylle, som också verkar på den bättre sidan.

Spiken i kistan kommer när jag läser hos Naturskyddsföreningen: det finns inga miljövänliga textiler.

Lösningen är att tvätta så sällan som möjligt, att vårda och se till att kläderna håller länge. Att inte köpa så mycket nytt. Men vad betyder det i praktiken?   Hur dålig som människa är jag om jag råkar köpa ett plagg som visar sig vara av riktigt dålig kvalité ? Det är inte allltid så lätt att veta. Är det jag som privatperson som ska bära hela ansvaret för att handla rätt?

Och kan jag någonsin glädjas över ett vackert plagg, eller ska jag alltid må dåligt över att jag faktiskt behöver ha kläder på kroppen?

 

Vad händer om..?? maj 16, 2017

Filed under: trädgård — senitha @ 8:23 e m
Tags: , , ,

De senaste dagarna har jag grunnat på en fråga som jag aldrig någonsin ställt mig tidigare. Jag har aldrig ens varit i närheten av att tänka i de banorna.  Jag har inte ens föreställt mig att det var möjligt att ha anledning att göra det.
Men nu börjar jag faktiskt på riktigt oroa mig för vad jag ska göra med mina slingersolrosor och de femtio luktärtsplantorna som fyller mina fönster. Och ska vi odla vår potatis inne i vardagsrummet i år?  (Den förodlade tänka midsommarpotatisen i bytta – jo tjena, med -6 grader på nätterna…)


Jag vet att det låter som en helt befängd fundering, men ändå; vad händer om det inte går att odla i år?
För enligt prognosen tio dagar framåt är det fortfarande 8 grader då.
Idag fick jag sms från vår fastighetsskötare som jag bett ta bort en täckduk från en av odlingslotterna. Han svarade att han gjort så gott han kunde, men att den inte gick att ta bort helt, för den var fastfrusen i ena kanten. 16:maj.
Är det konstigt att tankarna börjar skena?
Alltså, vad är det som händer?

 

Bakslag maj 8, 2017

Filed under: Okategoriserade — senitha @ 7:33 f m

Jag är ledig idag. Ute skiner solen och det gnistrar i vita trädkronor. Ljuset är bländande och fåglarna kvittrar. En vacker dag alltså.  En dag med alla möjligheter till uteliv.

Det är bara ett fel. Det är den 8 maj.

I fönstren trängs mina sådder och vill ut i ljuset.  Själv skulle jag vilja ägna dagen åt att fixa på lotten. Inte blänga på det frusna vattnet i fågelbadet på uteplatsen.

Jag känner mig missmodig och ur fas. Kommer mig inte för någonting.   Undrar när det överhuvudtaget skall gå att börja odla i år när det ska vara minusgrader varenda natt åtminstone en vecka till.